Jag blev uppringd av P4 i fredags, dagen efter att Nobelstiftelsen presenterat sitt förslag till nytt Nobelmuseum vid Slussen, och jag gjorde glasklart att David Chipperfield, arkitekten, är en av vår tids stora, och att man verkligen bör vara försiktig med att kritisera byggnader innan man satt sig in i hur de kan tänkas fungera. ”Men om du vill ha en spontan kommentar: jag tycker det är SKIIIIIIIIIIIIIIT!”

Nu har jag haft flera dagar på mig att smälta projektet.

Jag skulle härmed vilja revidera mitt uttalande:

Jag tycker det är MER ÄN SKIIIIIIIIIIIIIIIIT!

Jag tycker att det liggande förslaget är så uselt att, blir det byggt, då hoppas jag att stockholmarna – i Alfred Nobels namn – fjuttar på en av hans dynamitgubbar och spränger hela ohärligheten i luften. Och sedan bara njuter synen av alla återbrukade (förstås) tegelstenar som flyger och far, värmer sig vid elden från den kravmärkta (vad annars?) trästommen, och när glöden falnat kånkar dit en gravvård stor som en bautasten och ristar in något i stil med, ”Här vilar Nobelmuseet. Älskat av ingen.”

Honestly, Sir David, är du verkligen nöjd med det här?

För så är det ju. Nätet svämmar över av glåpord: ”Fästning”, ”Bunker”, ”Fabrik”, ”Nedlagt mejeri”, ”Katlaborg”, ”DDR 2.0”, ”Transsylvanien”, ”Högsäkerhetsfängelse”, ”Fyrkantig dödsplanet”, ”Krematorium”, ”Kommunalt fjärrvärmeverk”. Mitt gormande i radion........

© Göteborgs-Posten