I förmiddags föll domen mot en 43-årig man från aktivistgruppen Rojavakommittéerna som stod åtalad för bland annat olaga hot mot migrationsminister Johan Forssell (M) och biståndsminister Benjamin Dousa (M). Mannen döms för olaga hot mot Dousa och för ofredande mot Forssell.

Den tilltalade har erkänt att han placerat en korg äpplen med Hitlers ansikte på, vid dörren till Forssells bostad, liksom en docka med en låtsaskniv och ett låtsasblodigt huvud utanför Dousas hem.

Försvaret har menat att gärningen ryms inom den grundlagsstadgade yttrande- och demonstrationsfriheten. De utplacerade föremålen syftade till att uppmärksamma regeringens ekonomiska stöd till det islamistiska HTS-styret i Syrien. Det ekonomiska stödet är en särskilt akut fråga för den kurdiska minoriteten i Syrien, som efter det snabba maktövertagandet i landet riskerar sin frihet, sina rättigheter och sina liv.

Den avgörande och vilt omdebatterade rättsfrågan har, istället för bevisfrågorna, varit om gärningarna motsvarar brottsbalkens krav. Både Nils Funcke och Leif GW Persson har ifrågasatt åtalet medan utrikesministern Maria Malmer Stenergard sällar sig till åklagarens uppfattning, att gärningarna har passerat det tillåtnas gräns.

det obehag som den symboltyngda aktionen genererade var en nödvändig del av aktionens politiska framgång

det obehag som den symboltyngda aktionen genererade var en nödvändig del av aktionens politiska framgång

Jag har själv inte haft några starka önskemål eller prognoser kring utfallet, eftersom jag är införstådd med att juridiken inte måste sammanfalla med min privatmoral. Jag visste dessutom att min bedömning av gärningarna är präglade av min i grunden varma blick på både avsändaren och motivet bakom aktionen.

Och aktionen får betraktas som framgångsrik i politisk mening. Benjamin Dousa gick snart efter aktionerna ut och meddelade att det kritiserade stödet inte skulle nå den syriska regeringen, förrän situationen förbättrades för landets kristna, kurder och druser. Som civil olydnad betraktad var aktionen alltså mycket effektiv. För det andra utgör Rojavakommittéerna ett viktigt exempel på en framgångsrik politisk rörelse i en politiskt uppgiven tid.

Jag har tidigare beskrivit det som ett justitiemord vad svensk-kurder har utsatts för i form av repression och utvisning, sedan processen bakom Sveriges Nato-anslutning påbörjades (GP 17/12-24).

Även om Rojavakommittéernas spektakulära aktioner under Nato-processen aldrig nådde sitt mål, att avbryta anslutningsprocessen, blev de juridiska och politiska avkall som Sverige tvingades göra för att blidka Turkiet åtminstone kända för allmänheten.

Sveriges kurder har haft och har fortsatt skäl att protestera.

Vad som är än mer uppenbart är att de, tillsammans med pro-kurdiska allierade, har en särskild fingertoppskänsla för hur man gör politik. Detta ser man globalt och detta ser vi i Sverige. Jag kommer alltid känna stor vördnad och dra lärdom från det.

Sveriges kurder har haft och har fortsatt skäl att protestera.

Sveriges kurder har haft och har fortsatt skäl att protestera.

Jag vill ändå påpeka att jag själv skulle lämna landet om någon lämnade något utanför min dörr. Det är inte en harmlös aktion och jag tror rent generellt inte på ett samhälle där enskilda behöver tåla det ena eller andra, som en del av en offentlig debatt. Under sådana förutsättningar kan vi nervsvaga inte vara med och tala om någonting.

Jag ifrågasätter därför inte den straffrättsliga bedömningen. Jag vill inte att hembesök rent generellt blir ett vanligt inslag mellan politiska motståndare, även om jag känner stor respekt inför gärningen i just detta fall.

I det enskilda fallet kan jag alltså konstatera att det obehag som den symboltyngda aktionen genererade var en nödvändig del av aktionens politiska framgång.

Den moraliska skulden gentemot Sveriges kurder är enorm och genom de nu villkorade bidragen till Syriens djupt oroande politiska styre har världen blivit lite bättre. Hitleräpplena och dockhuvudet var, som så mycket annat, många saker på samma gång. Viktiga, otillåtna och inskrivna i historien.

Ämnen i den här artikeln

Senaste nytt - Kommentar

Hynek Pallas: AI-bilderna öppnar dörren för Förintelseförnekare

Alex Voronov: Katten Kot ger värme vid ukrainska fronten

Signe Krantz: Måste jag ha id-kort för att gå på toa, Ebba Busch?

Admir Rahmanović: Det är lätt att ha principer när din film inte står på spel

© Göteborgs-Posten