Meningen är att jag med lätt hand, loj blick och en rejäl dos syrlighet bakom mitt mjugga leende ska skildra livet på Göteborgs gator. Men nu har jag inte befunnit mig i min hemstad på flera månader utan vegeterat på en fridsam liten ö i norra skärgården så jag får vackert skriva om det i stället. Det är ju ändå stor-Göteborg. Stryk fridsam förresten. Det var på den här lilla ön med knappt trehundra bofasta invånare och en medelålder på 59–62 år jag insåg hur stridslysten jag egentligen är.

Bingen fylls på nolltid och om man inte är kvick nog är det bara att gå hem med oförrättat ärende.

Bingen fylls på nolltid och om man inte är kvick nog är det bara att gå hem med oförrättat ärende.

Öns återvinningsstation är öppen några timmar två dagar i veckan. Varannan onsdag får man bara slänga brädor och liknande i bingen avsedd för brännbart trä. Varannan får man enbart slänga grenar, ris och annat bös som växer i en trädgård. Skulle jag vilja avyttra några slitna pinnstolar eller murkna brädor på dagen avsedd för trädgårdsavfall säger den vanliga men bestämda personalen........

© Göteborgs-Posten