Den vanligaste dagen att förlova sig på är juldagen, tätt följt av julafton och nyår. Och varför inte, december månad är glittrets månad och vad glittrar mer än en gnistrande diamant?

Att just den ädelstenen ska pryda bröllopsringen hittade man på för mindre än hundra år sedan. Innan en viss affärsman fick en lukrativ idé var det rubiner och safirer som gällde. Det kan vara värt en tanke och en påminnelse om att symboler skapar vi själva, ritualer och traditioner också. Med andra ord: din jul måste inte se ut som grannens Instagram.

Diamanten är en bra påminnelse om det eftersom den är omgiven av mytbildning. Till exempel att den skulle vara sällsynt. Det är den inte.

Fram till 1866 bröt man bara några kilo om året i Indien och Brasilien men så upptäcktes Kimberleygruvan i Sydafrika och ädelstenen kunde plötsligt skopas upp tonvis. Detta skapade ett problem ur businessynpunkt: ett för stort utbud sänker priset.

Värdet på ädelstenen bestäms nämligen inte utifrån vikt eller kvantitet, som till exempel guld, utan utifrån färg, karat, slipning och klarhet. Man kan därför säga att diamantvärdering är subjektivt. Såvida inte ett och samma företag kontrollerar både utbud och produktion, förstås.

En........

© Göteborgs-Posten