För tolv år sedan lanserades av det kinesiska kommunistpartiet en ny strategi, Made in China 2025. Målet var att utveckla en rad nya industrier för att minska importen från omvärlden.

Kina var fram till dess känt för sin tillverkning av enklare produkter; alltifrån leksaker till elektronik längre ned i värdekedjan. Design och utveckling skedde på andra platser, medan Kina med lägre löner och effektiv tillverkning stod för det sista, minst lönsamma ledet.

Som ett led i den nya strategin skedde enorma satsningar på högteknologisk industri. Utländska företag som investerade i landet fick göra det i partnerskap med lokala företag – allt för att överföra teknologisk utveckling till landet och bygga upp lokala aktörer.

Tar man del av listan över industrier som skulle skapas i Kina är det som en katalog över sådant som landet importerade från Europa och USA: flygplan, jordbruksmaskiner, järnvägsteknik, IT-tjänster, artificiell intelligens.

Frånsett de absolut mest avancerade halvledarna och chippen uppnådde Kina nästan alla målsättningar. Vad gäller bilar och batteriteknik har man överträffat dem med råge.

Kina är nu inte bara världens största industrination (med ungefär en tredjedel av den globala tillverkningen) utan även centrum för många av de mest kunskapsintensiva branscherna, som AI, medicin, grön teknik och robotar.

För Kina handlade det inte bara om att bli världsledande på en rad nya områden. Made in China 2025 byggde på en långt gången samverkan mellan stat och företag och en mycket strategisk inställning till investeringar från USA och Europa: vinster, kunskap och utveckling skulle stanna i Kina, inte föras ut.

Bland företagen som förkroppsligade ”Made in China 2025”-konceptet finns bekanta namn som biltillverkarna BYD, Nio och Volvoägaren Geely. Xiaomi och Huawei är välkända........

© Göteborgs-Posten