Nooshi Dadgostar spelar högt

Inrikespolitisk kommentator

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 14.44 | Publicerad 14.31

ÖREBRO. ”VI är här för att stanna!”

Vänsterpartiets stora möte i helgen inleddes med att partiledare Nooshi Dadgostar höll ett brandtal för kongressrävar och nybörjare och andra peppade partister som hoppas och tror på maktskifte i höst.

Så långt ingenting att rapportera om, men partiets 46:e kongress kommer bli en unik historia.

Det är nu V en gång för alla ska slå fast ledningens linje, att rösta ner varje regering där Dadgostar & co inte får ministerposter.

Men det är en lång vägs färd till lördag och kongressbeslut och först ska 600 medlemmar från olika delar av landet träffas, skaka hand, kramas, dunka varandra i ryggen.

– Det här blir en fest. En fest för livet, kluckade partiets chefsekonom Sandro Scocco med knappt hörbar ironi i mitt öra.

Örebro är en av de pålitliga städerna för events av det här slaget – schabraket Conventum kongress skryter med att rymma 1 470 personer vid möten och 1 280 personer vid bankett – och lata representanter för riksmedier behöver inte bege sig alltför långt från Stockholm.

 ”Frys hyrorna!” … ”Stoppa bankernas miljardvinster!” … ”Sänk matpriserna!”...

Dadgostar drog av de gamla vanliga stridsropen, applåderna var entusiastiska, stämningen på topp, det jublades.

Samtidigt, alla visste det få ville prata om, nämligen att partiet är på väg att spela högt, att ta en risk, må det bära eller brista.

Följande går att läsa i den tre sidor tunna valplattform som partiledningen vill ska klubbas:

”Vänsterpartiet är redo för att ta politiskt ansvar i regeringsställning. Om våra röster behövs för att bilda regering så ska vi också ingå i den. Det betyder att vi inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i. Det är vår skyldighet gentemot våra väljare.”

Dadgostar har sagt de här sakerna i ett par år nu, och ledande medarbetare har redan gått i regeringsskola, men med ett kongressbeslut i ryggen blir det lättare att hålla kvar vid linjen då det börjar blåsa.

För blåsa, det kommer det att göra. Sossarna, som är rädda för att Dadgostar skrämmer bort mittenväljare, en oro som inte saknar visst fog, är redan igång.

Ta bara Ardalan Shekarabi. Den gamle socialdemokratiske ministern har försökt få Dadgostar att backa genom att vara ute och larva sig om att hans parti borde bilda regering med Moderaterna, en regering som endast DN:s ledarsida tror på, och det halvhjärtat.

 Även moderater har plötsligt börjat visa ett påfallande stort intresse för Vänsterpartiets inre liv.

Men medan en socialdemokrat kan vakna kallsvettig av skräck mitt i natten efter en mardröm om bråkstaken Dadgostar, äter högern popcorn och ser framför sig en valrörelse där den rödgröna oppositionen förlorar sig i inbördes strider.

”Vi är inte här för att vinna spelet. Vi är här för att ändra spelplanen”.

Partiledaren, möttes av ännu ett jubel från de taggade kamraterna, applåderna ekade, vi är på gång, vi är laddade, vi är tända.

Lycka till med att få Centerpartiet, som i sin ekonomiska politik befinner sig höger om Tidö, med på miljardärskatter, avgifter för storbanker och annan vänsterpolitik, skulle en dysterkvist möjligen invända.

Men Örebro denna dag var inte tiden och platsen för den sortens invändningar.

Sista striden är det inte, men att en strid är här råder det ingen tvekan om.

I morgon ska beslutet klubbas, motstånd saknas inte, kritiker varnar för att partiet kan tvingas släppa sakfrågor för ministerposter, att Dadgostar bakbinds.

Synpunkter som inte saknar relevans, men även om vänsterpartister nu är bråkigare än de flesta kommer ledningen att vinna.

Hur långt det här bär, om ledningen kommer orka stå på sig in i kaklet även om det leder till låst läge efter valet, hopplöst parlamentariskt läge och hotande nyval, det återstår att se.

Det var som att jublet inte ville ta slut då Dadgostar var färdig, då hon vevat mot sverigedemokrater, moderater och borgerliga ledarsidor, då hon rasat över köer inom vården och dåliga skolor och höga elpriser, kamraterna stod upp och applåderade.

Tärningen ska kastas.

© Aftonbladet