Fjärrvärmeföretaget Solör Bioenergi har nyligen fått bakläxa av Energimarknadsinspektionen för sina prishöjningar.

Under 2023/2024 anmäldes företaget dessutom fyra gånger till Konkurrensverket (KKV).på grund av potentiellt missbruk av sin dominerande ställning.

“Vi ser allvarligt på detta”, var KKV:s kommentar.

Men trots prishöjningar och monopolistiskt agerande gör Solör miljardförluster. Och notan hamnar delvis hos svenska pensionssparare, som via AP-fondernas Polhem Infra äger 40% av företaget.

Polhem Infra startades gemensamt av AP1, AP3 och AP4 för att investera i den gröna omställningen.

Solör var Polhems första infrastrukturaffär. 2019 förvärvades 20% av aktierna och 2021 ökade andelen ytterligare till 40%. AP4 skrev på sin hemsida  om Solörs “unika strategi att äga och förvalta små och medelstora fjärrvärmeanläggningar”.

Men som vi ska se framstår Solör som – ännu ett – grönsvart hål.

Växande omsättning – och förluster

I Solör-koncernen finns hela 24 olika dotterbolag.

Strategin att förvärva mindre fjärrvärmeanläggningar samt äga energiåtervinning har möjliggjort snabb expansion.

Men den tillväxten har också medfört snabbt växande förluster. Under åren 2020-2024 fördubblades omsättningen, samtidigt nästan fyrfaldigades förlusterna.

Den förvärvsbaserade tillväxten har också medfört skenande skuldsättning. Under samma femårsperiod har Solör nästan trefaldigat skuldsättningen, som nu uppgår till 21 miljarder.

2023 landade Ebitda på 538 mkr och 2024 blev det 333 mkr. Men när skulderna beaktas blir det istället växande förluster på sista raden.

Vän av önsketänkande kan invända att investeringar initialt kostar och att Solör med tiden kan prestera bättre då kapitalkostnaderna sjunker.

Men i själva verket finns det mycket som talar för motsatsen.

Enligt docent Mats Nilsson är fjärrvärmen inne i en dödsspiral. Volymerna stagnerar och investeringsbehovet skenar då infrastrukturen inte sällan har 50 år på nacken. Kostnaderna för att kommande decennier underhålla och uppgradera de nät som nått slutet av sin livslängd uppskattas till 70 miljarder.

En omöjlig ekvation för det enskilda företaget.

Omsättningen kan öka, men skulderna och förlusterna ökar snabbare.

Enda lösningen blir försök till prishöjningar och att utnyttja sin monopolistiska roll på det lokala planet. Ingen slump att Solör uppmärksammats av KKV och Elmarknadsinspektionen de senaste åren.

Small is not beautiful

Man kan tänka sig att större nät hade varit föremål för åtminstone vissa stordriftsfördelar.

Men Solör har som nisch att ägna sig åt motsatsen – förvärv av mindre anläggningar. Bolaget stoltserar med att man finns på mer än 300 orter.

Det är svårt att se synergieffekterna mellan 65 olika kommunala fjärrvärmenät runtom i Norge och 116 nät i olika delar av Sverige. Om något är det lättare att föreställa sig hur portföljen blir så vildvuxen att kostnadskontrollen förloras.

Pensionärernas Polhem

Solörs årsredovisning för 2025 har ännu inte anlänt, men mycket talar för fortsatt katastrof.

Även Polhems vindkraftsprojektet Skaftåsen förlorar pengar. 2024 blev marginalen minus 329%.

Hur många gröna haverier ska bekostas av det svenska pensionssystemet?

Fjärrvärmen i en dödsspiral

Skotsk pensionsskandal efter köp av svensk vindkraft

AP-fondernas vindkraftsfiasko: marginal på minus 329%

Asbest upptäckt i nya vindkraftverk

© Affärsvärlden