I fredags gjorde SVT ett tankeväckande reportage om Markus Allard. Örebropartiets ledare svor, hånade väntande journalister och slog fast att SVT-medarbetarna tillhör vad han kallar klägget. 

Ingen fråga ställdes om partiets krav på ”arbetsläger” eller ”straffarbete som norm”. Det kan uppfattas som en missad chans till granskning eftersom Allard aldrig pressades om partiprogrammets mest kontroversiella förslag, trots att partiet siktar på riksdagen och nu når 15 procent i en regional Novusundersökning.

Den invändningen missar något viktigt. Om reportern hade gjort intervjun till en konfrontation hade Allard kunnat spela den roll han behärskar bäst: den folklige outsidern som angrips av ett fientligt medieetablissemang. När reportern inte går in i den konflikten får Allard inget angrepp att hänvisa till. Han kan inte förklara sin misstänksamhet, sin irritation eller sitt språkbruk som en reaktion på fientliga frågor.

”Att observera kan vara skarpare än att konfrontera en politiker som bygger sin kommunikation på konflikt med........

© Resumé