Det är sällan som pojkar och flickor som lever under hedersförtryck får komma till tals. Oftast får vi höra deras berättelser först när de har blivit vuxna och lyckats frigöra sig, eller i allra värsta fall: återberättade av andra efter deras död. Barnombudsmannens senaste rapport ”Det var som att leva i ett fängelse. Jag kunde knappt andas” ger en värdefull inblick i hur de barn vars vardag styrs av hedersnormer lever i Sverige.

Barnen växer upp i en patriarkal kultur där hela släktens goda rykte hänger på flickornas upplevda oskuld. Även om tjejerna drabbas värst och har minst frihet lider killarna också. De rekryteras tidigt av släkten för att upprätthålla hedersnormerna och kontrollera sina systrar och kusiner, även om det är det sista de vill göra.

Hedersförtrycket börjar tidigt, redan i förskoleåldern. Bland de barn som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck svarar hela 67 procent att det började innan de var fem år gamla, enligt en enkätundersökning från Barnombudsmannen. Medan deras jämnåriga kan upptäcka världen, leka och busa finns det alltså förskolebarn i Sverige som får lära sig att deras beteende kan dra skam över familjen.

Ofta förvärras hedersförtrycket när tjejerna når puberteten. Vartenda livsval, från klädsel till utbildning och val av umgänge, ses som en släktangelägenhet. Flickorna........

© Göteborgs-Posten