Orden ekar i mig: kvinnan finns inte
Julhelgen kom och gick och lämnade Sverige med två bestialiska kvinnomord att begripa. I Boden mördades mamman till två tonårsdöttrar, som därefter hölls gisslan under mardrömslika förhållanden. Gärningsmannen sköts senare till döds på brottsplatsen.
I Rönninge överfölls och mördades en 25-årig kvinna av en man, som tidigare hade dömts för ett brutalt överfall på en tioåring. I förmiddags häktades mannen, på sannolika skäl misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott. Jag utelämnar ytterligare detaljer om brottens bestialiska karaktär, eftersom varje onödig upprepning känns som en följsamhet med gärningsmännens brutala ärenden.
När jag säger att morden är våra att begripa syftar jag inte på det klarläggande av brottens händelseförlopp som äger rum under den efterföljande rättsprocessen. Istället syftar jag på........
