Det finns ingen återvändo. Jag måste ägna höstens första kåseri åt en avbön när det gäller amerikaner. Det handlar alltså inte om Donald Trump. Ty det gör det i nästan alla andra sammanhang. Nej, min avbön gäller mitt sedan många år ihärdiga försvar av alldeles vanliga amerikaner som befinner sig på resa i Europa. I åratal har jag stått vid deras sida. Jag har fnyst ogillande över det vulgära och fördomsfulla påståendet ”En amerikan är en person som inte förstår att alla människor inte vill bli amerikaner.”

Jag har varit den förste att försvara amerikaner. För några år sedan kom till exempel ett mejl från en avlägsen släkting i Idaho. Det stod: ”Hej, vi är här nu. Det ska bli roligt att ses.”

En representant för den svenska släkten svarade att detta var mycket roligt att höra och undrade om de amerikanska anförvanterna möjligen behövde skjuts från Landvetter. Släktingarna från Idaho svarade att de var i Aten. Det var ju ungefär samma sak som Göteborg. Europa var Europa.

Oj, vad jag försvarade rätten att förväxla Aten och Göteborg.

Och för ett par år sedan råkade jag stå utanför presidentbyggnaden i Helsingfors. Då dök det upp två kvinnor som klivit av ett kryssningsfartyg. De ansåg att de var i Stockholm. De ville veta allt om den svenska kungen. Bar han till exempel kronan till vardags? Jag........

© Göteborgs-Posten