Egentligen har det ju inte gått något vidare.

Jag har inte skrivit romaner. Inga dillchips tillverkas i mitt namn. Jag har inte ens varit med i ”På spåret”.

På Manhattan mäts professionell individuell framgång av namnets placering. Det finns tre huvudsteg. Nederst i hierarkin står de som har sitt namn på en liten namnbricka på t-shirt eller kavaj. I mitten finns de som har sitt namn på en liten skylt vid kontorsdörren.

Överst finns de som har sitt namn på byggnaden.

I bästa (värsta) fall på taket.

Jag ser i detta ögonblick mitt namn på ett papper på skrivbordet. Det är en kallelse till Folktandvården.

Men nu kommer det att bli ändring. Jag har gjort min stora upptäckt. Mitt stora spektakel. Mitt buller och bång.

Innan jag avslöjar mitt fynd vill jag påminna om en gammal berättelse från de etablerade kunskapernas fadda domäner.

Det finns ett begrepp som heter Klubb 27.

Det handlar, som envar vet, om döda rockstjärnor. Jimi Hendrix, Curt Cobain, Janis Joplin, Amy Winehouse, Brian Jones och Jim Morrison dog vid 27 års ålder.

Ibland hör man nyblivna 28-åringar dra en suck........

© Göteborgs-Posten