Jag lär knappast ha varit den ende som legat i tv-soffan framför ”Wolf hall: The mirror and the light” i helgerna. Det har rört sig om en nio år lång och närmast tantrisk väntan på upplösningen av Hilary Mantels drama om Henrik VIII och Thomas Cromwell, hans baksluge rådgivare och lordsigillbevarare.

När den första säsongen – som bygger på de två första romanerna i Mantels trilogi – rundades av förhöll det sig som det brukar göra med män med stort libido och oinskränkt makt. Kungen hade redan tröttnat på sin andra hustru Anne Boleyn och börjat flukta efter andra.

Men till skillnad från vår tids powerpotatisar – som oftast köper sig fria från de äktenskapliga bojorna med hjälp av durkdrivna advokater och generöst tilltagna underhåll – lät Henrik VIII i stället Thomas Cromwell och en bödel kirra saken. Anne Boleyn förlorade knoppen och när vi nu återser Cromwell ligger han sömnlös över sina begångna synder. Kungen, å sin sida, raggar obekymrat vidare.

Som sagt var: det är som det brukar.

För oss historiskt intresserade garderobsanglofiler är det möjligen lite dubbelt att beträda denna sista vandring med Thomas Cromwell – som också han, omsider, kommer att förlora både kungens gunst och sitt eget huvud.

Tjafsar släkten Howard emot? Hugg huvudet av dem! Muttrar påven över reformationen? Go medieval on his........

© Göteborgs-Posten