”Regeringen granskar manosfären”. Under den smått surrealistiska rubriken intervjuade Sveriges Radio jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i helgen (SR 18/7). Inslaget hade mått bra av någon kritisk fråga. Bakgrunden är att regeringen förra veckan tillsatte en utredning om ”sociala mediers påverkan på pojkar och män”. Ett uppdrag som givits till Jämställdhetsmyndigheten.

För den som inte hört talas om manosfären är det ett i huvudsak amerikanskt fenomen där olika nätprofiler diskuterar manlighet, könsroller, dejting, träning och psykisk hälsa. Det är dock ingen enhetlig skara röster. Vissa riktar mer eller mindre grundad kritik mot den dominerande könsideologin i samhället som i princip förnekar alla biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Den kanadensiske psykiatrikern Jordan B. Peterson nämns ofta i sammanhanget. Men där finns även mer extrema röster som utifrån mer eller mindre pseudovetenskapliga resonemang torgför en renodlat biologistisk och misogyn syn på kön.

Det finns redan gott om forskning kring manosfären. Det är ett fenomen som kan säga något om vår samtid och dess missnöje. Att samhällsvetare på universiteten är intresserade av detta är självklart. Att regeringen tillsätter en särskild utredning för att kartlägga ”sociala mediers påverkan på pojkar och män” är däremot långt ifrån självklart. Det borde en minister som kallar sig liberal förstå.

Myndigheter bör av princip inte ägna sig åt åsiktskartläggning om det inte rör sig om grupper och rörelser som kan tänkas främja terror och........

© Göteborgs-Posten