Det finns ett bevingat uttryck som säger att definitionen av vansinne är att göra samma sak och förvänta sig olika resultat. Jag har alltid tyckt att det är strängt. Det finns ju något djupt mänskligt i att inte sluta hoppas (shout out Pandora). Det är väl därför jag envisas med ljudböcker.

Du vet hur det är. Du rensar ogräs eller puffar kuddar. Du utför en synbarligen monoton syssla som vore trevligare med lite kultur. Urvalet är enormt: Miljoner poddar och radioprogram, ännu fler band och artister. Och så förstås böckerna. I fjol berättade SCB att bokläsandet är det lägsta på 40 år medan ljudbokslyssningen ökar kraftigt.

Själv brukar jag kombinera lyssnandet med den fysiska boken, liksom låta dem avlösa varandra. Det är ett riktigt stökigt system, på gränsen till ohållbart, ändå har jag faktiskt några trevliga upplevelser i bagaget: "Brevbäraren i Lizzanello" till exempel och Dan Browns "Den yttersta hemligheten". Medryckande bestsellers som inte kräver så mycket.

Men så blir jag girig.

Jag som alltid ligger........

© Göteborgs-Posten