Jan Guillou

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2025-04-20 06.06

I framtiden, låt säga om åttio år, samma avstånd i tid som vi idag har till andra världskriget, kommer ingen att vilja heta Ulf Kristersson. Då är det ett namn präglat av historisk skam. Han är en ökänd medlöpare, till och med medhjälpare, till folkmord på rasideologisk grund, en demokratins fiende.

Det är förstås en optimistisk förutsägelse. Den förutsätter nämligen att extremhögern och trumpismen tappar mark och demokratin återhämtar sig, åtminstone i vår del av världen. Som efter andra världskriget, när den politiska skammen drabbade nazismens medlöpare, däribland berömda män som Sven Hedin och Knut Hamsun, som fick hela sin livsgärning ifrågasatt på grund av att de inte såg, eller ville se, vad som skedde i den nazityska diktaturen.

Historiker, statsvetare och andra forskare har i decennier släpat fram dessa medlöpare i ljuset för att försöka förstå hur deras ställningstagande var psykologiskt och politiskt möjligt. Mysteriet är inte alls hur de fåtaliga nazisterna i landet ställde sig. De är........

© Aftonbladet