Andreas Cervenka

Reporter och ekonomikommentator

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 06.12

Svenska staten har starka finanser och borde låna mer för att investera för framtiden.

Så lyder kraven inför höstbudgeten från både höger och vänster.

Men hur rikt är Sverige egentligen och hur ser det ut i andra länder?

Nästa torsdag den 22 augusti har regeringen traditionsenlig kräftskiva på Harpsund. Då väntas finansminister Elisabeth Svantesson berätta mer om vad som väntar i höstens budget.

Förväntningarna är minst sagt höga.

I flera år har det ropats om att det behövs mer statliga pengar - inte bara i pressade kommuner och regioner utan också till vägar, järnvägar och annan infrastruktur.

Hittills har Elisabeth Svantesson hållit i pengarna med hänvisning till att regeringen inte vill bidra till att driva upp inflationen. Nu är läget ett annat.

Den stora frågan i svensk ekonomi just nu är inte om staten ska låna mer för att investera utan hur mycket.

Det här innebär en radikal omsvängning.

I mitten av 90-talet hamnade Sverige i en kris där statsskulden var för hög och under rikskamrer Göran Persson inleddes en sparkur som i princip har pågått sedan dess.

Nu räcker det, tycker både näringslivet och flertalet politiska partier som vill se massiva satsningar.

Hur mycket pengar har Sverige att röra sig med?

Stater finansierar sig genom att ta ut skatter. Om pengarna inte räcker kan staten låna. När statsfinanser diskuteras handlar det oftast om hur mycket skulder ett land har.

Det finns många olika sätt att mäta detta, det vanligaste är att slå ihop hela den offentliga sektorns lån och........

© Aftonbladet