Ytterligare en varm sommar. Senaste tiden har rubriker som Extremvärmen lamslår Europa – flera döda fyllt svensk och internationell press. Skogsbränder. I Hongkong föll nyligen mer än 400 mm regn på två timmar. Det kan jämföras med cirka 600 mm i Stockholm under hela 2024.

Det är givetvis oroväckande. Naturkatastrofer har en känslomässig och symbolisk betydelse för mänskligheten. En påminnelse om tillvarons godtycklighet och hur hjälplösa vi är när moder jord säger ifrån.

Numera vet vi att det inte är en omnipotent kraft som styr naturens gång.

Vetenskaplig metod och ny teknologi har ökat vår förståelse, men likt den globala ekonomin är klimat komplicerat att både förstå och förutspå. Av naturlig anledning går de inte att observera i en kontrollerad experimentell miljö.

Det finns idag en bred vetenskaplig samsyn att klimatförändringen är verklig, men mindre enighet om dess exakta orsaker eller hur den bör hanteras.

Hur stor del är mänsklig påverkan? Hur bromsar vi den till lägsta möjliga kostnad och vem skall bära den?

Det är inte förvånande att oenighet råder i en fragmenterad värld med hög politisk polarisering och evigt ökande tillgång på information.

Skillnaden mellan upplevd och faktisk klimatrisk är därför ofta betydande. Den förra drivs av media, politik, kulturella narrativ och psykologi medan den senare av vetenskaplig metod baserad på historisk data och sannolikhetsmodeller.

Det görs........

© Affärsvärlden