Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

När en rikssvensk arrangör flera veckor innan en paneldiskussion tar kontakt och vill stämma av blir jag alldeles lugn.

Som många andra finländare tyckte jag till en början att det Sverigesvenska sättet att förbereda konferenser och seminarier kändes ängsligt och onödigt omständligt.

Många föredrag och paneldiskussioner senare vet jag bättre. Numera älskar jag svenska seminarier med avstämningar i förväg, bensträckare, fikapauser, medskick och professionella moderatorer.

Det finns superbt planerade och genomförda seminarier också i Finland, men jag har också upplevt tillställningar som verkar ha organiserats enligt två outtalade principer: ”Folk klarar sig själva” och ”Det får inte framstå som vi är här för nöjes skull”.

Den som utgår ifrån att folk klarar sig själva riskerar underskatta hur........

© Åbo Underrättelser