Jag sparkar lönnlöv så länge det går och förlitar mig på stadsplaneringens tröghet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Lönnen gav glädje under hela året: de ljusgröna blommorna på våren, det svalkande lövverket sommartid och de sprakande färgerna på hösten.
Lönnarna på innergården var det som avgjorde att jag för många år sedan köpte min lägenhet. Det föreställer jag mig åtminstone inne i mitt huvud, även om jag vet att det inte kan vara sant.
Lägenhetsvisningen var nämligen i mitten av december, en disig dag när solen knappt orkade kravla sig över horisonten. Inte den bästa tiden för att få en bild av lönnars skönhet.
Men den tidigare ägaren, en jurist som inte slösade med superlativen, beskrev lönnarna så lyriskt när vi stod och tittade ut genom köksfönstret. När hans berättelse blandas med min egen erfarenhet av att han hade rätt, kokar minnet ihop det till att det var lönnarna som avgjorde.
De första åren fanns det en lönn som blev min egen. Den hade rötterna nere vid soptunnorna och kronan i höjd med........





















Toi Staff
Gideon Levy
Tarik Cyril Amar
Stefano Lusa
Mort Laitner
Robert Sarner
Mark Travers Ph.d
Andrew Silow-Carroll
Ellen Ginsberg Simon