Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Varför landar vissa ord mjukt men stannar för evigt, medan andra faller hårt och splittras?

Vad är det som får en röst att nå längre än dess eko och dröja sig kvar i minnet?

Vi hör ord varje dag.

Vi läser meningar, lyssnar till röster, scrollar genom flöden fyllda av budskap.

Ändå är det så lite som stannar kvar. De flesta uttryck flyter förbi, som brus i bakgrunden.

Men så finns de där sällsynta ögonblicken. När någon säger något som stannar i oss. När vi inte bara hör – vi känner.

Kanske handlar det inte om att säga saker rätt – utan om att säga rätt saker. Sådant som känns.

Vad är det som gör att vissa ord fastnar? Att vissa uttryck bär på något mer än sina meningar?

Vi pratar ofta om kommunikation som om det handlade om att få fram ett budskap. Att uttrycka något på rätt sätt.

Men kanske handlar det inte om att säga saker rätt – utan om att säga rätt saker. Sådant som känns.

I ett........

© Åbo Underrättelser